Börje  Andersson  ( en av de sju företagarna ) och Landskronas stadsarkitekt   Per Fredrik Von Platen informerade om spännande utvecklingsplaner för Landskrona.

Börje Andersson betonade hur viktigt det är att Landskrona satsar på nya bostadsprojekt för att ta Landskrona ur denna dåliga nedåtgående spiral som för nuvarande kännetecknar staden. Ingenting har hänt på bostadsbyggande sedan tjugo år tillbaka – Nyhamn är startskottet ??

Han betonade också att det var viktigt att integrera bostadasområdena genom att åstadkomma en blandad bostadsmiljö. – Många flera nya attraktiva bostader behövs. Landskrona bör öka inflyttningen från andra delar av Sverige – ett idealt mål för Landskrona är 50 tusen invånare.

Per Fredrik Von Platen presenterade ett vackert förslag till utbyggnadsplan för Landskrona.

Ett mycket genomarbetat  förslag på en första utbyggnad av Borstahusområdet i Landskrona. Delar av verksamheter kommer att flyttas.Strandlinjen med badområdena kommer att finnas kvar , men blir rejält uppsnyggat med bättre badmöjligheter , längre bryggor och kallbadhus med bastu längs ut. ALLA berörda är vidtalade och samtliga är MYCKET positiva till planerna och är helt övertygade att detta kommer att väsentligt lyfta Landskrona , skapa nya arbetstillfällen , öka skatteintäkterna och göra staden attraktiv igen.

Efter presentationerna diskuterades förslagen som ska röstas om i kommunen på torsdag. -Närvarande medlemmar ”röstade” om förslaget, och jag kunde bara notera ett hav av uppräckta händer FÖR förslaget.

Ska vi rädda Landskrona måste vi starta genast – inga långbänkar – Vinna eller försvinna.

Besök gärna http://landskrona.se/ för mer information och bilder.

Landskrona stad toppar listan för Skåne , i sin kategori med störst befolkningsökning de senaste tio åren.

Siffrorna i denna statistik gäller för 2009 :

* Störst andel människor som är mellan 18 och 64 år, nämligen 60,7 procent av befolkningen.

* Flest antal skilda personer, motsvarande 11,7 procent av befolkningen.

* Störst andel personer med utländsk bakgrund, de är 31,1 procent av befolkningen.

* Och lägst medelålder, vilken är 41,5 år.

Annars inget speciellt att rapportera från detta möte

Rapporterad av Zvonko Borcic 2010-03-05

Nästa Möte 30 Mars 2010

Länk till mötesdokument : läs mer om detta ärende på sid 54  -

 (Adobe Reader behövs) – vid behov ladda ner här:   http://get.adobe.com/se/reader/

http://www.landskrona.se/Documents/Landskrona/Documents/Milj%C3%B6/Foredragningslista%20Miljonamnden%20100304.pdf

(klicka på kolumndokument – list på väster sida – scrolla ner till sid 54 och klicka på denna)

Före nämndens sammanträde informerade rektorerna på Alléskolan, Rockadens,
Sandvångens och Tegskiftets förskola samt Seminarieskolan om sin
verksamhet.

Bokslut 2009
Barn- och ungdomsnämnden redovisar ett totalt underskott om 2 743 tkr, vilket är ett något bättre resultat än vid senaste månadsprognosen den 31 oktober 2009. Avvikelserna finns framförallt inom handikappomsorgen samt individ- och familjeomsorgen.

Av bokslutet framgår i korthet att kostnaderna för placeringar på Hem, Vård och Boende har gått ned med 3 600 tkr  och att vårens slutbetyg i åk 9 visar en försämring, jämfört med tidigare år, men att höstens betyg visar en förbättring och att andelen behöriga till gymnasiet är tio procent högre än motsvarande snitt hösten 2008.att samtliga barn erbjuds placering i förskola inom föreskriven tid (fyra månader) 

 att hänsyn tas till föräldrarnas önskemål om förskola i samband med placering, även om förstahandsvalet inte alltid kan tillgodoses
att det över lag har varit en låg personalrörlighet och låg sjukfrånvaro
att Tusenskönan har utökat verksamheten och flyttat till nya lokaler i f d Tech Futurum
att nya skolvillor och en paviljong har tagits i drift på Emiliaskolan
att en ny förskola – S:t Olovs sjö – har öppnats i GA-skolans tidigare lokaler
att Västervångskolan har upprustats med bl a en ny huvudentré
att rehabiliteringsarbetet har blivit mer omfattande och tidskrävande med de nya sjukreglerna
att arbetet med att införa Dexter inom barnomsorgen har startat, vilket kommer att innebära en minskad och förenklad administration samt en utökad service till föräldrarna
att en Ungdomscentral, i samverkan med Region Skåne, beräknas öppna i lokaler ovanför H&M under 2010
att barnomsorgssystemet kommer att vara i full drift under 2010
att ett nytt kommunövergripande verksamhetsstödsystem för framförallt ekonomisk uppföljning kommer att införas
att allmän förskola för 3-åringar införs sommaren 2010
att planeringen med att öppna den nya högstadieskolan Junior College i Karlslundsområdet i höst, är i full gång. Skolan har en inriktning inom praktisk teknik samt vård och omsorg. Fullt utbyggd kommer skolan att vara en 7-9 skola
att Alléskolan under höstterminen kommer att utökas med åk 6 i lokaler på Villa Fridhill.
att Glumslövs skola kommer att utökas med åk 8 i höst för att till höstterminen 2011 vara en fullt utbyggd F-9 skola
att byggnationen av den nya skolan i Häljarp beräknas starta under 2010 för att vara klar i maj
2011. (Emiliaskolan kommer dock att utöka verksamheten redan under höstterminen 2010
med provisoriska lokaler på Sandåkerskolan)
att friskolorna Dianaskolan och Säbyholms Montessoriskola utökas med åk 9 från höstterminen 2010
att nya skolskjutsregler träder i kraft från höstterminen 2010, vilka kommer att innebära att fler elever blir berättigade till skolskjuts
att kvalitetssystemet Qualis införs under 2010
att Dexter införs på alla skolor för att nyttjas fullt ut höstterminen 2010
att Kulturskolans verksamhet är fortsatt populär och att det är långa köer till de flesta av instrumentalkurserna
att IFORS har arrangerat tre stora och populära arrangemang, t ex ”Tjejmässan”, ”Night Cup”
och ”Ung kultur möts” samt att det finns flera andra stora uppdrag inom verksamhetsområdet,
bl a; ”Ny mötesplats för ungdomar” i Pilängskolans lokaler och ”Aktivitetshuset” på Allvar Gullstrandgymnasiet
Bokslutet lades till handlingarna.

Månadsuppföljning, januari 2010
Det är ännu för tidigt på året att göra en fördjupad budgetprognos. Förvaltningen har därför, under januari månad, prioriterat arbetet med att få så detaljerade och uppdaterade budgetar som möjligt. Dialoger har också förts med verksamheter som hade större underskott i bokslutet.
Nämnden beslöt överlämna månadsuppföljningen till Kommunstyrelsen.
Lönepolicy
Förvaltningen har getts möjlighet att yttra sig över förslag till ny lönepolicy som tagits fram av Stadsledningskontorets personalavdelning.I förslaget finns en tydlig koppling mellan lön, Landskrona stads värdegrund – BRA samt verksamhetsspecifika mål, organisation och krav.
Förslaget innehåller även en förändring av ansvarsfördelning och befogenheter, där förvaltningen får större påverkansmöjligheter. Förvaltningschefen ges också rätt att vidaredelegera lönesättningsuppgifter.
Nämnden beslöt godkänna förvaltningens yttrande om att man ställer sig positiv till förslaget samt översända detsamma till Kommunstyrelsen.
Kvarterskolan Juno och Dammhagsparkens förskola
Förvaltningens uppdrag om att utreda möjligheten för Dammhagskolan att ta emot elever från förskoleklass till och med åk 2 från Kvarterskolan Juno samt avveckling av Dammhagsparkens förskola är nu utredd.
Förändringen av verksamheten på Juno skapar fler förskoleplatser i centrala Landskrona, vilket efterfrågats. Likaså har Dammhagskolan möjlighet att ta emot elever i F-2.
Nämnden beslöt att Kvarterskolan Juno riktas mot barn i åldern 1-5 år.
Avvecklingen av Dammhagsparkens förskola fullföljs enligt tidigare beslut.

Utdrag från anteckningar BUN 2010-02-25 Lindskog

Nästa möte 24 Mars 2010

I snart fyra år har den borgerliga regeringen försämrat villkoren för våra gamla och sjuka. Den arbetande delen av befolkningen har gynnats av stora skattesänkningar, medan våra pensionärer, som i många fall jobbat hårt ett helt liv, bara fått små smulor från den rike mannens bord.

Vi Sverigedemokrater sitter ännu inte i riksdagen. När vi kommer in i Sveriges högsta beslutande organ, vilket vi hoppas och tror sker redan i höst, ska vi arbeta hårt för att förbättra tillvaron för våra seniorer. Det är ett vallöfte!

Vi vill inte vara overksamma på det lokala planet fram till september månad. Därför har SD lagt in ett yrkande i Omsorgsnämnden där vi vill att ON ska rekommendera fullmäktige att höja förbehållsbeloppet med minst två procent.

Förbehållsbeloppet är den minsta summa pengar som var och en av ON:s brukare har rätt att ha kvar efter det att alla avgifter till Landskrona stad är betalda.

Det rör sig kanske inte om så enormt mycket pengar, en eller två hundralappar i månaden mer till de sämst ställda, men ett sådant beslut sänder ut en viktig signal: Vi politiker i Landskrona stad bryr oss verkligen om våra gamla och sjuka. Det är inte bara unga, friska och arbetsföra som ska gynnas.

I dagarna lämnar vi också in en motion till Kommunfullmäktige med samma innehåll. Vi utgår från att en stor majoritet kommer att ansluta sig till vårt förslag.

För Sverigedemokraterna

Kristina Drwiega Magnusson
Gruppledare omsorgsnämnden

Stefan Olsson
Ordförande

Ernst & Young redovisade för en granskning av ramavtal – samordnad kring vård och omsorg  mellan RegionSyd och kommunerna.

Samordning har förbättras – men uppföljning - rutiner fungerar inte fullt ut ännu.

Nästa möte den 9 Mars kl 14.00

Rapporterad av Bengt Hellström 2010-02-24

Som det är nu så vill våra invånare ha fler stationer bara dom inte är i närheten av dom som klagar,så problemet är var skall vi lägga återvinningsstationen??????
 
Dagens höjdpunkt.
 
Landskronas Stadsbyggnadspris gick till Conny Ahlgren och Jonny Lökaas för sitt  hus på Gamla Kyrkogatan.
huset är verkligen vågat ur arkitektsynpunkt,om det sedan passar in i bebyggelsen(min egen tanke)
 
Att bygga svart i Landskrona är inga problem,det är bara att lämna in bygglov i efterhand så ordnar det sig man får lite böter så i praktiken om du är med en bra kassa så kan du lägga svartbygget på prickad mark (som inte får bebyggas enligt detaljplanen)
Det  kostar dig bra c:a tjugotusen så är det ur värden Varför har vi detaljplaner???????
 
Detaljplanen för vårt största ärende DSV är godkänt för antagande i KF så snart sätter vi spaden i marken.

Nästa möte 30 Mars

Rapporterad av Alf  Andersson 2010-02-24

HELSINGBORG. Det svenska systemet för fristående skolor skiljer sig i flera avseenden från andra länders. Här finansieras friskolorna helt med skattepengar och spännvidden bland aktörerna har blivit stor. Dessutom finns inga begränsningar gällande vinst eller aktieutdelning till dem som äger skolan. En friskola är som vilket företag som helst.

Men i Danmark, Norge och Finland är det förbjudet för fristående skolor att berika dem som äger skolan.

 De ökade valmöjligheterna för eleverna kan vara positivt, men kan också leda till ökad stress och ångest. Antalet omval har ökat, vilket påverkar de individuella läroplanerna negativt, eftersom fler elever byter utbildning.

# Personalen på skolorna sporras i viss mån till att prestera bättre, men att hävda sig i konkurrensen tar upp värdefull tid som går åt till annat än att utbilda elever, exempelvis marknadsföring. Skolornas rektorer ska vara pedagogiska ledare, men fungerar allt mer som vd:ar med fokus på ekonomi.

# Marknadens logik har tagit över från pedagogikens. Att konsumenterna, eleverna, får större makt att välja utbildning resulterar i att populära ämnen lyfts fram och impopulära ämnen försvinner. Detta går att se när det gäller språkundervisning.

# Totalt sett visar forskningen inte på att friskolor producerar bättre kunskapsresultat, men man kan se en positiv effekt på elever från studievana hem. Det finns ingen forskning som visar på att friskolor producerar sämre kunskapsresultat.

Fakta: 

Friskolereformen

Genomfördes 1992 av den borgerliga regeringen, ledd av Carl Bildt (M). Innebar i korthet att skattemedel finansierar skolor oavsett om de är kommunala eller fristående.

Friskolor i andra länder

#Sverige: 10 procent av eleverna går i fristående grundskolor. På gymnasienivå är siffran 20 procent. Kraven och tillsynen av de privat drivna skolorna är den samma som för de offentligt drivna. Skolorna drivs som vilket företag som helst.

#Danmark: 13 procent av eleverna går i en privat driven skola. På gymnasienivå är siffran något lägre. 85 procent av finansieringen får skolan från staten. Resten består av avgifter. Kraven och regelverken för fristående respektive offentliga skolor är desamma. Medlen ska användas så att de gör största möjliga nytta för skolan.

#Norge: Två procent av eleverna går i fristående skolor. På gymnasienivå är siffran åtta procent. Finansieringen består till 85 procent av statliga medel och resten är avgifter. Eventuellt överskott får inte lämna skolan utan måste komma eleverna till godo.

#Finland: Två procent av eleverna går i fristående privata skolor. Finansieringen består, liksom i Sverige, av offentliga medel, både från staten och kommunerna. Inga avgifter tas ut. Tillsynen är densamma som för den offentliga skolan. Inga privata skolor får drivas i vinstsyfte.